Om

Efter att ha bott mina första 40 år i en storstad, köpte jag en liten gård på landet. Naturligtvis ska man då ha höns, vilket jag skriver om i denna blogg.

Bråttom ut i världen!

Antingen har jag räknat fel, eller så har Eulalia kommit på en process för att snabba upp ruvandet. De första fyra kycklingarna är redan här, på vad jag tror är dag 19. Sju ägg kvar, varav ett med ett litet hålslag vad jag kunde se. Barnkammaren är städad och familjen flyttade dit, vilket Eulalia var okej med.

 

Och så försöker jag fortfarande avgöra vilka av Julias kycklingar som är hönor och vilka som är tuppar. Den stora vita är solklar tupp, och två av de andra vita är solklara hönor, men resten… vi får se.

En virvel av verklighet

Hönsagumman är inte bara hönsagumma, hon har ett lönearbete också. Det går ut på att knappa på en dator, prata i telefon och berätta för folk vad de ska göra i olika personalrelaterade ärenden. Innan pandemin skedde detta berättande ofta på plats, i möten öga mot öga ute på olika arbetsplatser. Efter ett och ett halvt år av att kunna sköta sitt jobb hemma vid köksbordet är det en enorm omställning att ge sig ut i verkligheten igen. Den senaste veckan har inneburit tre resor för att träffa människor öga mot öga. Innan pandemin skedde denna typ av möten i snitt tre gånger per dag, men nu känns tre gånger på en vecka enormt ansträngande. Därför har det inte blivit så mycket hönsbloggande.

Men, nu är det lördagskväll, so here goes! Julias kycklingar är 3,5 veckor nu, och får definitivt inte plats att sova under henne på nätterna längre. Det hindrar dem inte från att försöka dock, vilket ser lite kul ut. Ett huvud som sticker fram under en vinge, tre små stjärtar på rad halvt dolda i bröstfjäderfluffet… När de inte sover så äter de. Och flaxar runt. Den grå har börjat få lite brunt i fjäderdräkten, jättesnyggt. Tyvärr så tror jag att det är en liten tupp. Men men, jag har ju tänkt att spara totalt två tuppar ur den här kullen och/eller Eulalias kull så vi får se.

Apropå Eulalias kull, så lyste jag äggen i förrgår kväll, på vad som borde vara dag 10 eller möjligtvis 11. Alla såg bra ut. Det är krut i tuppen Vilgot! Eulalia är extremt försvarande mot äggen, mer så än vad Julia var. Det är bra, men samtidigt blir jag lite orolig över hur det blir när de kläcks, om hon kommer fatta att äggen —> kycklingar, eller om hon kommer få för sig att kycklingarna är där för att skada hennes fina ägg. Nåväl, det visar sig väl.

 

Det man får vill man inte ha, tills man inte får det

Nu är de elaka fröknarna Fjäderfot igång igen. Riktiga mobbarhönsor är de (Ja, jag vet att det heter hönor och inte hönsor, men jag tycker att hönsor låter hönsigare) och låter knappt stackars Vanja sitta på pinnen. För övrigt pinnen som jag satte upp just för att Vanja inte fick sitta på den andra pinnen… kanske är dags att sätta upp en tredje pinne och se hur lång tid det tar innan de ska ha den också. 

Jag såg ett gammalt avsnitt av Catfish häromdagen. För den som inte vet vad Catfish är så kan jag berätta att det är reality-TV, som jag normalt sett skyr som pesten, men just Catfish har jag fastnat för. Det handlar om människor som träffat andra människor på nätet, inlett en flirt eller t o m en relation (i något avsnitt var det en tjej som trodde att hon hade adopterat ett barn tillsammans med en annan tjej, hur man nu kan tro det. Hon hade aldrig träffat vare sig tjejen eller barnet i verkligheten). 

Hur som helst, i detta avsnitt av Catfish var det en liten twist; tjej träffar annan tjej på nätet, intensiv konversation och skickande av bilder men inget möte IRL eller videochat bla bla osv. MEN… twisten i det hela var att tjej 2 föreslog att tjej 1 skulle mötas upp med hennes tjejkompis som befann sig på samma ort, och det slutade med att tjej 1 och kompisen blev intima. Varpå tjej 2 gick i taket och bröt all kontakt med tjej 1. Klantigt av tjej 1, och taskigt av kompisen kan man tycka, dock visade det sig sedermera (you guessed it) att tjej 2 och kompisen var samma person, och att tjej 2 följaktligen hade skickat bilder på slumpmässigt utvald tjej från Instagram, typ. Vilket följdes av skrik och bråk och ”Oh my God how could you do this” samt ”Sorry, I love you!”

Detta blev ett långt utlägg utan att komma till poängen, märker jag. Men det som hände i slutet av programmet var att tjej 2 gick vidare och blev ihop med tjej 3 (eller 4 eller 78 eller vad det nu var), och DÅ kom tjej 1 på att hon nog ville ha tjej 2 iallafall. Lite som hönorna. Du får inte sitta på min pinne, fast om du får en annan pinne så får du sitta på min pinne för då vill jag ha din nya pinne. Typ.

Ibland finns det inget annat att göra

Tyvärr så var jag tvungen att avliva Tretton idag. Den har inte hängt med i växten, och haft svårt att äta. Dock var den ändå relativt aktiv i början, men idag verkade det som den inte orkade längre. Den stod stilla för sig själv och pep när jag var ute med lunchen, och nu när jag kom för att stänga och släcka i hönshuset satt den orörlig och uppburrad, samt reagerade inte när jag lyfte upp den. Sedan när jag satte ner den igen så välte den och försökte knappt ens ta sig upp. Jag vände den rätt, men då kom en av de andra kycklingarna och välte den igen, och då tänkte jag att det fick räcka för den lilla stackaren. Naturligtvis känns det inte roligt, men jag tror ändå att det var det snällaste jag kunde göra för den i detta läge. Två korta veckor på denna jord, en livstid för en liten kyckling som fick en dålig start. Vila i frid, Tretton.

Men man får försöka se det positiva, och de övriga tolv mår fint och växer. Man ser tydliga vingfjädrar och stjärtfjädrar på flertalet nu, och de är jättefina. Ska bli spännande att se hur många som blir tuppar och hur många som blir hönor.

 

Mysteriet med de förökande äggen

Så, hmm, jag skrev igår att Eulalia hade fått 9 ägg att ruva på. Idag när jag lyfte på henne var det 11, och dum som jag är hade jag inte märkt dem. Det har jag gjort nu, så blir det fler imorgon så får jag plocka bort de omärkta. Dock är det konstigt, Eulalia är om möjligt en ännu surare pannkaka än Julia, så vem som har lyckats ta sig in hos henne för att värpa är inte gott att veta.

Det blir en något lägre äggproduktion nu när varken Jullan eller Eulalia värper, men det går ingen nöd på mig när jag tittar in i kylen. 

Äldre inlägg